Leader 2 Västkustens Skärård

Rural Europe

Lokal projektplan

Leader 2 Västkustens Skärgård

UTVECKLING AV PÅGÅENDE -
”URSPRUNGLIGA” PROJEKT

Strategisk infrastruktur

syftar till att genom lokala skärgårdsutvecklare pröva former för samverkan och samordning mellan öarna inom olika områden för att stärka utvecklingsmöjligheterna och skapa synergieffekter och nya värden. Projektet är sammanhållande för de lokala skärgårdsutvecklarna som är på plats och i fullt arbete längs hela kusten, från Styrsö i söder till Koster i norr. De arbetar lokalt och uppsökande för att skapa kontakt med befolkningen och stödja kreativa idéer. Hittills genomfört arbete med mobilisering av skärgårdsbefolkningen genom besök på de helårsbebodda öarna kommer att utvecklas till ett nätverk för skärgårdsfrågor. Arbetet har uppmärksammat aktuella infrastrukturproblem som behöver utredas närmare, ex skärgårdsstiftelser, hyresbostäder, strandnära bebyggelse, servicebostäder på öarna o.s.v. Ett gemensamt skärgårdskontor startades år 1997 på Gullholmen/Hermanö. Kontoret kommer att vara sammanhållande för ett planerat skärgårdsblad och andra för öarna gemensamma aktiviteter, ex vis skärgårds-marknad och tidning, seminarier och konferenser.

År 1999–2000 har projektet renodlats och kommer huvudsakligen att arbeta med projektgemensamma strategiska frågor med inriktning på Miljö- och hushållningsprogram för skärgården, framtagandet av ett studiematerial för lokala grupper som vill studera och påverka den egna bygdens eller lokalsamhällets framtid samt kommande strukturfondsperiod /Leader+-period.

Projektledare: Hans Arén - Budget 1997 1 640 000 kronor
Projektledare: Hans Arén - Budget 1998 1 550 000 kronor
Projektledare: Hans Arén - Budget 1999 600 000 kronor
Projektledare: Hans Arén - Budget 2000 500 000 kronor

Bohusläns skärgårdsråd inför 2000-talet

driver det för Leader II-området gemensamma skärgårdskontor som startats på Gullholmen/Hermanö. Skärgårdskontoret är sammanhållande för aktiviteter som är gemensamma för öarna. Vidare kommer skärgårdskontoret att ajourföra ”serviceläget” på de olika öarna och göra en behovsanalys av olika infrastruktursatsningar. Skärgårdskontoret startades inom ramen för projektet Strategisk infrastruktur men projektledare är från och med år 1998 Bohusläns Skärgårdsråd. Syftet med denna förändring är att skapa kontinuitet i utvecklingsarbetet längs kusten. År 1999-2000 kommer projektet huvudsakligen att inrikta sig på marknadsföring och förankring av Bohusläns Skärgårdsråd som Bohusläns samhällsföreningars serviceorgan för regionala och nationella skärgårdsfrågor samt en jämförande studie av statistikuppgifter i Skärgårdsutredningen 1979 (Skärgården i Göteborgs och Bohus län) med motsvarande uppgifter idag.

Projektledare: Kjell Björkqvist – Budget 1998 650 000 kronor
Projektledare: Kjell Björkqvist – Budget 1999 880 000 kronor
Projektledare: Kjell Björkqvist – Budget 2000 1 400 000 kronor

Områdestypiska

projekt anknyter till tre olika skärgårdstyper i länet

a/ Storstadsnära skärgård

- Göteborgs södra skärgård ligger inom pendlingsavstånd till Göteborg och utgör en av kommunens 21 stadsdelar. Samtidigt som området rymmer de möjligheter och problem som är typiska för skärgårdssamhällen förekommer också mer förortsrelaterade problem. Identiteten som ö-samhällen är fortfarande stark men hotad.

Projekt Storstadsnära skärgård syftar till att på olika sätt stödja företags- och samhällsutveckling i Göteborgs södra skärgård så att fler får bättre möjligheter att bo, verka och leva där så att området behåller sin karaktär samt de kvalitéer som finns i ett levande skärgårdssamhälle. Fler arbetstillfällen skapade genom utveckling av traditionella och nya näringsgrenar samt en samhällsutveckling anpassad efter lokala förhållanden och behov är viktiga grundstenar i detta arbete.
I projektet ingår en skärgårdsutvecklare, Ingemar Rosén, som utgör en effektiv och lokalt anpassad resurs, disponibel för olika initiativtagare (företagare, föreningar och enskilda). Skärgårdsutvecklaren fungerar som motor i och underlättar olika processer, fungerar som länk mellan olika parter, erbjuder kontaktnät för respektive problemställning och tar till vara den drivkraft som redan finns så att initiativ av alla slag verkligen blir prövade och eventuellt genomförda.

Exempel på aktiviteter:
utvecklingsstöd - skärgårdsutvecklaren ger aktivt stöd för utveckling och prövning av olika idéer från enskilda och gemensamma intressen - idéer som kan gälla allt från företags- till samhällsutvecklingsåtgärder. Utvecklingsstödet är både ekonomiskt och praktiskt (myndighetskontakter etc.). ö-kontor - utveckling av ”IT-kontor” på de helårsbebodda öarna i nära samarbete med lokala samhällsföreningar.
referensgrupper - bildande av ”intressegrupper” kring viktiga frågor. Exempel på frågor är detaljhandel, bostadsproduktion och besöksnäring.
övrigt projektstöd - stöd för olika initiativtagare för genomförande av projekt inom företags- och samhällsutveckling.
Viktiga aktörer för samverkan:
Föreningar och företag i Göteborgs södra skärgård
Affärsrådgivaren för kvinnor i Göteborgs södra skärgård
Kommunala och regionala myndigheter
Andra projekt inom LEADER II Skärgård, främst Kulturturismprojektet
Projektledare: Ylva Eckerstein - Budget 1997 648 000 kronor
Projektledare: Ylva Eckerstein - Budget 1998 1 309 500 kronor
Projektledare: Ylva Eckerstein - Budget 1999 1 682 000 kronor
Projektledare: Ylva Eckerstein - Budget 1999 1 000 000 kronor

b/ Landsbygdsskärgård

(Käringön - Gullholmen/Hermanö) syftar primärt till att säkra och utveckla lokal infrastruktur och övrig samhällsservice för de boende på öarna. Ett av öborna gemensamt ägt Skärgårdsaktiebolag har bildats och inom ramen för detta bolag sker bl. a uppbyggnad av ö-kontor med samordning av dataarbetsplatser, databas över projekt som drivits längs kusten, bostäder åt gamla och unga, distansskola för skolbarnen vid otjänlig väderlek, utbyggd, förbättrad biblioteksservice, projekteringsarbete av ex infrastruktur osv. Vidare planeras ett fastighetsbolag för att producera bostäder och verksamhetslokaler.
År 2000 kommer arbetet att inriktas på planering av verksamheten kring Käringöns skola , som Orust kommun överlåtit på Skärgårdsaktiebolaget. Käringöns skola utgör knutpunkten för aktiviteterna på Käringön. Samhällenas unika placering i naturen utgör möjlighet för utbildning inom många områden. Förläggning av utbildningscentra på öarna för bl a sjöräddning kommer att utredas.

Projektledare: Rolf Karlsson - Budget 1997 775 000 kronor
Projektledare: Rolf Karlsson - Budget 1998 495 000 kronor
Projektledare: Rolf Karlsson - Budget 1999 535 000 kronor
Projektledare: Ronny Axelsson - Budget 2000 940 000 kronor

c/ Glesbygdsskärgård

(ex Tanums ö-värld) syftar till att dels utarbeta en strategi för bättre försörjningsmöjligheter i området och bättre infrastruktur, dels en mer långsiktig plan för hur lokala intressen kan samordnas med alla de riksintressen som påverkar framtiden i denna skärgård.

Projektledare: Margareta Florén/Anders Schönbäck - Budget 1997 487 000 kronor

Arbetet under 1997 har uppmärksammat ett behov av ytterligare samordning av skärgårdsutvecklingen i Norra Bohuslän bl. a för att underlätta för de tematiska projekten. Under åren 1998 - 1999 organiserades de hittillsvarande projekten Glesbygdsskärgård, Utposter - Väderöarna (se nedan - nya projekt) och Lokal produktion och förädling - grön del (se nedan – tematiska projekt) under beteckningen - Skärgårdsutvecklingen i Norra Bohuslän. Utgångspunkten för arbetet är de problemställningar och uppgifter som formuleras lokalt. Samtidigt arbetar man med två viktiga områden med generell koppling till flera öar och kustbygder, nämligen ostronnäringen och stärkt lokal försörjning genom produktion och förädling av växter samt djurhållning. Besöksnäringen och kulturturism på Väderöarna är en form av lokalt utvecklingsarbete på den aktuella ögruppen som kan stå modell för utvecklingen av övriga utposter, i första hand Hållö. Arbetet på Väderöarna avslutades för Leader II Skärgårds år 1998. Ett bolag har bildats, som kommer att driva verksamheten på Väderöarna på kommersiella grunder. En levande skärgård är dock sammantaget den önskvärda effekten av aktiviteter på många ställen. Under år 1998 har lokalt utvecklingsarbete skett på Hållö, Pinnö, Musö, Otterön, Kiddön, Hamburgö, Fjällbacka-Kalvö och Väderöarna. År 1999 kommer projektet huvudsakligen att arbeta med lokal utveckling på Koster och Bohus-Malmön. Därutöver sker arbete med samordning av Västkustens utposter, vidareutveckling av Kosterverk, som är ett producentföretag organiserat som en ekonomisk, förening, bokningsrutiner och samordning av kultur- och ekoturism i Tanumsskärgården, fisketurism, marina naturläkemedel i form av fetter från haj och havsmus samt medverkan i upprättandet av ett särskilt utbildningsprogram anpassat för skärgårdsturismens behov och näringar.

Projektledare: Anders Schönbäck/ Margareta Florén/ Helena von Bothmer/Karl-Allan Nordblom - Budget 1998 1 312 000 kronor
Projektledare: Anders Schönbäck - Budget 1999 1 440 000 kronor

Innovativa synerigieffekter

(projektet utgjorde under år 1997 - 1998 en del av det övergripande projektet Strategisk infrastruktur – se ovan) arbetar med skärgårdsutveckling i Öckerö kommun genom att bl a förmedla kunskap om utvecklingsarbete och aktuella stödåtgärder som är tillämpbara inom kommunen. Skärgårdsutvecklare och projektledare är Lars Iggström, som har lång erfarenhet av näringslivsutveckling i Öckerö kommun.

Projektledare: Lars Iggström– Budget 1999 371 000 kronor
Projektledare: Lars Iggström– Budget 2000 370 000 kronor

Skärgårdsutvecklare Tjörn

(projektet utgjorde under år 1997 - 1998 en del av det övergripande projektet Strategisk infrastruktur – se ovan) arbetar med skärgårdsutveckling på öarna i Tjörns kommun. Arbetet utgår från idéer på öarna man kommer bl a att arbeta med lokala demokratifrågor genom utveckling av demokratiska forum med början på Åstol samt med att stimulera ungdomarnas engagemang i samhällsarbetet.. Vidare Skärgårdsutvecklare är Ann-Sofie Bromberg.

Projektledare: Ingemar Carlsson – Budget 1999 500 000 Kronor
Projektledare: Ingemar Carlsson – Budget 2000 600 000 Kronor

Temaprojekt anknyter till tre områden

a/ Lokal odling och förädling

av produkter för lokal avsättning indelad i

”Gröna” projektet

– utreder bl a markanvändning, djurhållning och trädgårdsodling av grönsaker m.m. inledningsvis på Koster samt utvekling av ett kooperativt ägt producentföretag, Kosterverk - därefter i övriga delar av skärgården. (se även ovan Skärgårdsutveckling i Norra Bohuslän).

Projektledare: Helena von Bothmer - Budget 1997 328 000 kronor
Projektledare: Helena von Bothmer - Budget 2000 430 000 kronor

”Blå” projektet

- inriktad på fisk och skaldjur. Detta projekt har under det inledande året 1997 vuxit från planer på ett beredningskök i Smögen till ett resurscentrum för lokal och regional marin utveckling. Detta planeras omfatta
utbildning med gymnasial kockutbildning och kompetensutbildning av kockar i ett nationellt och internationellt perspektiv
forskning och samarbete kring företagsutveckling, ex naturläkemedel, ostron, alger osv och internationellt handels- och kompetensubyte, ex utbyte av ”blåa och ”gröna” råvaror, kock/restaurangskoleelever med t. ex. Calabrien i Italien
skyltfönster med utvecklings- och marknadsföringsmöjligheter för befintlig livsmedelsindustri, fiske&havsbruk, innovativa marina möjligheter samt internationella handels- och kompetensutbyten
avsmakning av gamla och nya produkter - ett nytt marknadssynsätt
En genomarbetad och kostnadsberäknad projektplan var klar i slutet av år 1998 och därmed var projektet avslutat för Leader II Skärgårds del. För år 1999 reserverade LAG-gruppen 150 000 kronor för kostnader som kan tänkas uppstå för att hitta finansiering av den tänkta verksamheten.

Projektledare: Margareta Florén - Budget 1997 656 000 kronor
Projektledare: Margareta Florén/Imagine Design AB - Budget 1998 1 039250 kronor
Projektledare: Margareta Florén/Imagine Design AB - Budget 1999 150 000 kronor

b/ InformationsTeknologi

syftar till att utveckla teknik och kunskap som leder till nya arbetstillfällen inom datateknikområdet samt skapa företagsamhet där själva tekniken och kommunikationssättet har datorisering som utgångspunkt. Under 1998 har IT-stödpunkter etablerats och lokala resurspersoner varit verksamma i Göteborgs skärgård samt i Öckerö, Orust och Tjörns kommuner. IT-utbildning har genomförts på Rörö i Öckerö kommun och på Dyrön i Tjörns kommun. Marknadsföring, inventering och utveckling av IT-idéer har också också skett.

Projektledare: Jim Nordstedt - Budget 1997 588 000 kronor
Projektledare: Jim Nordstedt - Budget 1998 1 375 000 kronor + 500 000 kronor (IT-utbildning Rörö)

Informationstekonologi projektet avslutas i och med år 1998 och delar av verksamheten förs över i projektet CoastLink AB. Projektets verksamhet kommer under åren 1999-2000 att delas in i programområden IT/turism, IT/skola, IT/telemedicin-distanssjukvård.

Projektledare: Jan Hermansson - Budget 1999 2 000 000 kronor
Projektledare: Jan Hermansson - Budget 2000 500 000 kronor

c/ Kulturturism

syftar till att dels inventera olika intressanta objekt, dels undersöka de praktiska alternativ som finns att utveckla denna speciella form av turism med bl. a. dessa objekt som besöksmål. Bohusläns museum står som huvudman för projektet och Agneta Olsson är projektanställd som ledare för det dagliga arbetet med projektet. Projektet har delats in i följande delprojekt.

Sevärdhetsplan syftar till att lyfta fram och visa på objekt och miljöer i skärgården som bör bli föremål för riktade kulturturistiska satsningar.

Projektledare: Rolf Danielsson - Budget 1997 250 000 kronor

Bevara - Utveckla - Förstå syftar till att utifrån kultur- och naturresurser bevara och utveckla landskapet så att det kan förstås och upplevas av besökare som saknar en lokal förankring. Projektet genomförs på Koster, Gullholmen/Hermanö och Rörö.

Projektledare: Rolf Danielsson - Budget 1997 210 000 kronor

Lokalhistoriskt museum på Koster syftar till att genom utvecklingsarbete och restaurering öka och bredda det kulturhistoriska utbudet på Kosteröarna och i gränsregionen. Vidare är syftet att föra vidare kulturhistoriskt källmaterial, ta vara på gammal kunskap samt bredda engagemang och intresse för lokalhistorisk dokumentation och förmedling.

Projektledare: Rolf Danielsson - Budget 1997 65 000 kronor

År 1998 har dessa tre delar av projektet sammanförts till ett projekt. Hittills har 18 öar besökts/inventerats. På samtliga öar finns nu etablerade eller nystartade kulturturistiska projektgrupper som arbetar med planer för ”sin” ö. Ca 11 av dessa öar kommer att ansöka om Leader II medel alt. Medel från mål 5b Skärgård för att få möjlighet att gå vidare och pröva bärkraften i idéerna. Under år 1998 inriktades projektet mot att utveckla en sevärdhetskatalog. Denna bygger på en dialog mellan lokala initiativ och en regional analys och utgår från det lokala perspektivet.Arbetet med ”Sibirien” på Koster löper parallellt med utvecklingen av vårdplanen för Koster och sevärdhetskatalogen samt kopplas till ”Kunskap & Utbildningsprojektet. Arbetet har koncentrerats kring ”Kunskap & Utbildning”, som syftar till att genom kunskap och utbildning knyta nätverk, stödja utvecklingsprocesser och lokala projekt, diskutera och förmedla lokal contra regional kunskap, ställa expertis till förfogande och arrangera studiebesök.
Delprojektet har sin upprinnelse i det idéseminarium om kulturturismens möjligheter som genomfördes i Grebbestad hösten 1997. En samlad dokumentation av detta seminarium bildar bas för det vidare arbetet. Arbetet kommer att innebära bl.a. studiecirklar med ö-guideutbildning och lokal utveckling av kultur- och ekoturistiska besöksmål samt utveckling av en planerad högskolelinje för turism med inriktning på ekonomi och kultur i Uddevalla/Trollhättan.
År 1999 kommer det kulturturisktiska projektet att koncentreras kring stöd till de drygt tjugo lokala kulturturistgrupperna som bl a tillsammans med Bohusläns museum skall utveckla en kulturturistisk skärgårdsmässa, utveckling av det framtagna materialet för en sevärdhetskatalog i form av ö-foldrar, utbildning av ”Övärdar” samt det transnationella musikprojektet (finasieras i särskild ordning)mellan Leader II-grupper på Irland, och i Danmark samt vår egen Leader-grupp. År 2000 kommer arbetet med nätverket, utbildning av ö-världar mm att fortsätta med bl a inriktning på framtagning av hemsidor för i nätverket ingående öar med utgångspunkt i ö-foldrarna, implementering av kulturturistinformation på SDN Styrsös ökontormodell samt framtagning av en etnologisk studie ”Moderna ö-bor i gammal kultur”.

Projektledare: Rolf Danielsson/Hans Mannerby - Budget 1998 535 000 kronor
Projektledare: Hans Mannerby - Budget 1999 1 100 000 kronor
Projektledare: Hans Mannerby - Budget 2000 1 300 000 kronor