ec4c.gif - 1,31 K
mal5b3.gif - 2,38 K
Vik2.gif - 6,52 K
Åter till innehåll


Samlat programdokument för strukturfond 5b-skärgård

Kapitel 3 prioritet 2-4


PRIORITET 2

NATUR OCH KULTURMILJÖ

Åtgärd 2.1 Bevara och restaurera natur- och kulturmiljöer

Bakgrund

Skärgårdsnaturen är unik och därmed ovärderlig ur naturvårdssynpunkt. Mångfalden av växter och djur i Skärgården är resultatet av en lång biologisk och geologisk utveckling. I vid mening är mångfalden beroende av sammanhållna livsmiljöer; ekologiska system. För Skärgårdens del gäller här främst den stora strandarealen med de grunda bottnarna under vattenytan, men även det mer kulturpåverkade odlingslandskapet.

Naturen utgör Skärgårdens största resurs både ur ett areellt, närings- och turistiskt perspektiv. Havets resurser tillvaratas främst genom fiskenäringen, men utnyttjas även för sjöfart. Öarnas landområden har kultiverats och har i århundraden använts för jord- och skogsbruk. Kulturlandskapet på öarna har präglats av både fiskenäringen och jord- och skogsbruk. På senare år har 100 000-tals turister årligen kunnat ta del av Skärgårdens unika natur och kulturlandskap.

Konflikten mellan rekreation och bevarandet av biodiversitet har varit ansenlig i Skärgården. Även om dessa problem inte skall överdrivas, bör de uppmärksammas så att slitage och störningar på flora och fauna kan minimeras.
Kulturlandskapet i Skärgården har fått sin prägel genom småskaligheten när det gäller båtar, bodar och bryggor samt ängs- och betesmarker. När specialiseringen inom fisket ökade avstyckades gårdarna i allt mindre jordbruksenheter och förtätningen av bodar och bryggor intensifierades. Denna utveckling från mitten av 1800-talet och fram till dagsläget kan t ex klart ses på öar i den Nordbohusländska skärgården och i Blekinge och utmed ostkusten.

Skärgårdsnaturens attraktivitet och nytta skulle inte ha samma värde utan de kulturella bidrag som människorna har givit. Tvärtom har kultiveringen genom byggnader, anläggningar och odlingslandskapets framväxt såväl ökat nyttan, som bidragit till Skärgårdens attraktivitet, skönhet och särprägel.

Skärgårdens kulturmiljö rymmer en stor utvecklingspotential. Inte minst kan nya arbetstillfällen skapas som följd av en högre ambition att bevara och utveckla kulturmiljön i Skärgården. Möjligheter för att uppnå detta, d v s skapa nya förvärvskällor ur Skärgårdens natur och kultur, ligger till stor del i en samverkan mellan olika aktörer. Å ena sidan handlar det om att utveckla och bevara de areella näringarna, å andra sidan gäller det att tillvara ta det kulturarv och intresse som finns för att utveckla konsthantverk, konst, hantverk, förädling av Skärgårdens produkter, restaurangverksamhet, byggnadskultur, m m.

Syfte

Syftet är att betrakta kulturmiljön i ett större sammanhang. Tanken är att uppnå koordinering mellan åtgärder inom fiske och jordbruk och andra åtgärder såsom byggnadsvård, konst och turism.

Dessutom syftar programmet till att stimulera åtgärder i Skärgården som leder till ett hållbart utnyttjande av naturresurser, och därmed bevarande av biodiversiteten på öarna och i havet. Detta för att minska risken för framtida negativ miljöpåverkan.

Åtgärden skall leda till att fler sysselsättningstillfällen skapas.

Innehåll

Målgrupp:
Åtgärden riktar sig till företag inom de traditionella näringarna i skärgården. Den riktar sig även till lokala utvecklingsgrupper, länsmuséer, enskilda medborgare m fl.

Geografiskt område: Hela skärgårdsområdet

Tidsperiod: Hela programperioden 1995-1999

Ansvarigt organ: Beslutsgruppen

FinansieringMECU%
Beräknad totalkostnad 3,85100
Privat finansiering0,359
Offentlig finansiering3,5091
varav EU:s andel (30%)1,0527 från EAGGF
Nationell2,4564

Stödmottagare:
Länsstyrelsen, skogsvårdsstyrelsen, kommuner, länsmuséer, Riksantikvarieämbetet, företag, föreningar, lokala utvecklingsgrupper och liknande organisationer.


PRIORITET 3

ÖVERBRYGGA AVSTÅND GENOM MODERN INFRASTRUKTUR

Bakgrund

Att överbrygga avstånden är en viktig förutsättning för ett livskraftigt näringsliv och ökad sysselsättning på öarna. Avstånden och det ringa befolkningsantalet på många öar gör att det ställs särskilda krav på infrastrukturens uppbyggnad. De oftast mycket specialiserade och sektoriserade former och lösningar som utvecklats i tätorterna med sina stora befolkningsunderlag, passar sällan öarnas struktur. Genom lokala initiativ och idéer, och med myndigheters stimulans finns emellertid många möjligheter med nya, okonventionella kommunikations-, utbildnings- och serviceformer anpassade till öarnas kulturella och socioekonomiska förutsättningar.

Detta ställer emellertid stora krav på tillmötesgående hos de kommunala, regionala och centrala myndigheterna och övriga serviceaktörer. Flexibilitet, samarbetsvilja och lyhördhet måste till för att med ett s k underifrån perspektiv utveckla de mer skärgårdsanpassade servicelösningarna. Det finns redan idag försöksverksamhet att hämta erfarenheter från, men ett fortsatt utvecklingsarbete är nödvändigt.

Teknikutvecklingen medför nya möjligheter till avståndsoberoende verksamheter för såväl näringsliv som utbildning, men också till nya flexibla samordnade servicelösningar. Detta ställer emellertid stora krav på ett utbyggt kommunikationsnät, lösningar för småskaligt nyttjande av tekniken och på kompetens för tillämpning.

Syfte

Att stärka öarnas näringsliv och utveckling genom en utbyggnad och ett ökat nyttjande av informationsteknologin, innovativa och lokalt anpassade service- och transportlösningar samt öka tillgängligheten till utbildning, kompetensutveckling och FoU. Insatserna skall göras för att överbrygga skärgårdsföretagens avstånd till marknader och andra aktörer, samt att överbrygga skärgårdsbefolkningens avstånd till det differentierade arbetsmarknads-, utbildnings- och serviceutbud på fastlandet. Syftet är också att överbrygga avståndet mellan öarna och stärka sambandet öarna emellan är också väsentligt.


Åtgärd 3.1 Informationsteknik

Bakgrund

Informationsteknik och telematik är ett redskap som kan öka tillgängligheten till ett differentierat service- och kulturutbud som ger möjlighet till att varaktigt bo och verka på öar utan fast landförbindelse. Telematiken kan också skapa möjligheter att utveckla en differentierad arbetsmarknad genom att öka antalet arbetstillfällen inom framförallt tjänsteproduktionen.

Småföretag som inte arbetar direkt med telematik har ofta svårt att avsätta tillräckliga resurser för att planera telematik-satsningar, upphandla och installera utrustning.

Tillgången till samhällsservice är ofta begränsad på öar med dåligt befolkningsunderlag. Samhällsservicen är samtidigt mycket viktig för att kunna erbjuda en attraktiv boende och företagsmiljö på ön. Framgångsrika försök pågår med att utveckla servicekontor som med hjälp av bl a ett bra datorstöd kan ge ett brett utbud av samhällsservice från olika myndigheter med endast en eller ett fåtal anställda. Ett sådant servicekontor kan också kombineras med andra funktioner som t ex distansarbetsplatser, företagarservice etc.

Syfte

Att skapa en väl fungerande teleinfrastruktur samt att bygga upp en kompetens för att nyttja telematiken och IT för att utveckla skärgårdsområdet.

Innehåll

Målgrupp: Kommuner, företag och enskilda medborgare.

Geografiskt område: Hela området

Tidsperiod: Hela programperioden 1995-1999.

Ansvarigt organ: Beslutsgruppen

FinansieringMECU%
Beräknad totalkostnad 3,39100
Privat finansiering1,0431
Offentlig finansiering2,3569
varav EU:s andel (30%)0,7121 från ERDF
Nationell1,6448

Stödmottagare:
Nätoperatörer, kommuner och länsstyrelser, föreningar, företag, lokala utvecklingsgrupper och liknande organisationer

* Sysselsättningseffekter skall redovisas på programnivå och kön enligt följande:


Åtgärd 3.2 Service- och transportförsörjning

Bakgrund

Skärgårdsområdet haft en hög grad av självförsörjning. Lönearbetets ökade omfattning och betydelse har på ett dramatiskt sätt förändrat denna bild. Detta ställer nya och ökade krav på god service- och transportförsörjning. Rationaliseringar och strukturförändringar inom offentlig sektor medför neddragningar i den offentliga servicen. Regionalpolitiska insatser och kommunala skatteutjämningssystem ger ett visst stöd till att vidmakthålla servicen, såväl den kommersiella som service i offentlig regi. Den tidigare höga graden av självförsörjning innebar att mat, byggnadsmaterial, kläder och energi ofta var lokalt framställd. I dag transporteras de flesta varor långa sträckor ut till öarna med åtföljande resursförbrukning och miljöbelastning. Förutsättningarna för en ökad lokal produktion av dagligvaror, i synnerhet under turistsäsongen, är på de flesta öar stor men outnyttjad. En ökad lokal produktion skulle minska den miljöbelastning det stora transportarbetet av mat medför.

Goda förutsättningar för transporter är dock viktiga för att det i dagens läge skall finnas förutsättningar att bo och leva på en ö. Det är därför viktigt att skapa goda och likvärdiga transportförutsättningar i hela skärgårdsområdet. Transportbehoven varierar bl a mellan olika säsonger. Den största skillnaden finns mellan lokalbefolkningens behov av transporter för arbets- och studiependling och de fritidsboendes fritidsresor. Trots att trafikeringen byggts ut med bl a kompletteringstrafik där regelbunden färjetrafik saknas, finns fortfarande öar där föräldrarna själva kör sina barn till skolan. På många håll är färjetrafikens turlista dåligt eller inte alls anpassad till arbetspendling.

I området finns påtagliga brister i transportförutsättningarna i form av bristfälliga hamnar och bryggor samt kapacitetsbrister vad gäller parkeringsmöjligheter vid färjelägen där färjor utgår till öar utan biltrafik.

Det blir allt vanligare att lokalbefolkningen själva tar initiativ till nya lokalt anpassade och samordnade Servicelösningar. Genom betydande inslag av brukarmedverkan och genom samordingsvinster blir dessa lösningar i allmänhet mer kostnadseffektiva än de traditionellt sektoriserade lösningarna.

Syfte

Syftet är att öka varu- och tjänsteförsörjningen genom utveckling av lokala servicecentra samt stimulering av lokal produktion.

Åtgärden syftar också till att förbättra transportförutsättningarna för befolkning och företag genom förbättrad infrastruktur samt samordingsinsatser.

Innehåll

Stöd till investeringar i mobil infrastruktur (t ex båtar) måste prövas från fall till fall av övervakningskommittén innan EU finansiering godkänns.

Målgrupp:
Kommuner, servicegivare, lokala butiker samt företag och enskilda medborgare i skärgården.

Geografiskt område: I första hand öar av landsbygds- och glesbygdskaraktär där serviceförsörjningen är dålig.

Tidsperiod: Hela programperioden 1995-1999.

Ansvarigt organ: Beslutsgruppen

FinansieringMECU%
Beräknad totalkostnad2,98100
Privat finansiering0,6723
Offentlig finansiering2,3177
varav EU:s andel 0,6923 från ERDF
Nationell1,6154

Stödmottagare:
Kommuner, lokala utvecklingsgrupper, service och transportföretag.


Åtgärd 3.3 Kompetensutveckling, distansutbildning och forskning

Bakgrund

För att skärgården ska kunna behålla sina ungdomar måste förutsättningarna för utbildning förbättras. Det är frågan om att både öka tillgängligheten till utbildning och därmed intresset men också att utforma ett innehåll i utbildningarna som är anpassat till skärgårdens behov. Det är också nödvändigt att skapa möjligheter till fortbildning samt en ökad insikt om detta behov så att även anställda och sysselsatta i företagen ges möjlighet och uppmuntras till fortbildning.

Inom området finns det få företag eller institutioner som bedriver forskning och utveckling. Likaså är det få företag som tillgodgör sig och tar del av FoU-verksamhet. Det finns ingen tradition och upparbetade kontaktvägar för att tillägna sig detta, vilket försvårar förnyelse och utveckling i företagen.

Syfte

Öka deltagandet från företagens anställda i fort- och vidareutbildningar som bidrar till att utveckla medarbetarna och företagens konkurrenskraft.

Syftet är också att utveckla och etablera yrkesutbildningar anpassade efter näringslivets behov i området.

Ge möjlighet till att bedriva gymnasieutbildning och högskoleutbildning på distans med hjälp av modern teknik.

Skärgårdsföretagens utvecklingsmöjligheter skall också stärkas genom att öka nyttjandet av FoU i företagen samt att öka kontakytorna mellan högskola och företag.

Innehåll

Målgrupp: Företagare, anställda och blivande anställda inom SME, potentiella entreprenörer.

Geografiskt område: Hela området

Tidsperiod: Hela programperioden 1995-1999.

Ansvarigt organ: Beslutsgruppen

FinansieringMECU%
Beräknad totalkostnad2,59100
Privat finansiering0,24 9
Offentlig finansiering2,35 91
varav EU:s andel (30%)0,71 27 från ESF
Nationell1,6463

Stödmottagare:
Kommuner, utbildningsanordnare, länsarbetsnämnder, institutioner som genomför relevant forskning mot detta område, företag, föreningar, lokala utvecklingsgrupper och liknande organisationer.


PRIORITET 4

LOKAL MOBILISERING

Åtgärd 4.1 Stärk kulturen och den lokala identiteten i skärgården

Bakgrund

För att åstadkomma en långsiktig och positiv lokal utveckling är det viktigt att stärka och ta tillvara den lokala kunskap och initiativkraft som finns bland skärgårdsborna. I arbetet med att utveckla ett underifrån perspektiv i den regionala utvecklingen krävs insatser på olika områden. Viktiga grupper i detta arbete är bland annat de kvinnor och ungdomar som bor på öarna.

Kulturen är en mycket viktig resurs för en regions identitet och attraktivitet. Ett brett kulturliv betyder mycket för en bygds förmåga att hålla kvar sina invånare och locka till sig nya. Kulturaktiviteter har också visat sig vara en kreativ bas för att sätta igång utvecklingsprocesser.

För att stödja en positiv utveckling i Skärgården ställs höga krav på inblandade aktörer; från kommuner via regionala statliga myndigheter till den centrala statsmakten. Det krävs lyhördhet, respekt och delaktighet på varje nivå inför de speciella problem och villkor som finns i glesbygden. Det finns också goda exempel på sådant utvecklingsarbete där den fysiska, lokala och regionala planeringen har integrerats och resulterat i ett effektivare sätt att hushålla med samhällets resurser. Detta arbete kan ligga till grund för en förnyad och utvecklad samhällsplanering. Inte minst viktigt är detta i Skärgården. Många skärgårdsbor känner ett icke oväsentligt avstånd till centralmakten, vare sig man då avser den egna kommunen eller statsmakterna.

En viktig aspekt för framtiden i Skärgården är hur den s k sociala ekonomin kan utvecklas, d v s hur ideella organisationer och kooperativ fungerar och kan bidra till samhällsutvecklingen. Den sociala ekonomin blir allt mer betydelsefull för att mobilisera människors resurser på lokal nivå. Det ideella engagemanget i bl a organisationer och i lokala kooperativ passar särskilt väl för det småskaliga samhället, som alltid riskerar att vara sårbart för beslut som fattas centralt. Det finns många exempel på orter runt om i landet som visserligen har genomgått en kraftig strukturförändring, men som överlevt och till och med expanderat tack vare människors initiativkraft och engagemang. Samma utveckling borde kunna ske i Skärgården, inte minst med tanke på att det lokala engagemanget är så stort i detta område.

Syfte

Åtgärden syftar till att ta tillvara lokala initiativ, stimulera lokalt engagemang och stimulera nya verksamhetsformer för att stärka sysselsättning, service, boende och miljö i det lokala perspektivet. Syftet med programmet är också att höja skärgårdens attraktionskraft genom att utveckla regionen som ett attraktivt turistmål.

Målgrupp: Kvinnor och ungdomar i skärgårdsområdet, kulturinstitutioner, hembygdsföreningar och lokala utvecklingsgrupper

Geografiskt område: Hela Skärgårdsområdet

Tidsperiod: Hela programperioden 1995-1999

Ansvarigt organ: Beslutsgruppen.

FinansieringMECU%
Beräknad totalkostnad1,94100
Privat finansiering0,179
Offentlig finansiering1,77 91
varav EU:s andel 0,5327 från ERDF
Nationell1,2464

Stödmottagare: Kommuner, Länsstyrelser, kulturinstitutioner och lokala utvecklingsgrupper

Senast uppdaterad den 2 aug 1998.