 |
 |
 |
|
|
|
PRIORITET 1
UTVECKLING AV ARBETE OCH NÄRINGSLIV
Bakgrund
En stor del av företagen i Skärgården kan karaktäriseras som mikro- och småföretag, d v s de är utpräglade fåmansföretag.
Skärgårdsföretagen har traditionellt främst varit förankrade i de areella näringarna; fiske, jord- och skogsbruk, där de naturliga förutsättningarna varit goda. Dessa näringar har ofta förekommit i kombination med varandra. Även kustsjöfarten har varit betydande för Skärgårdens näringsliv. Tjänsteföretag har funnits i den omfattning som skärgårdsbefolkningen och delvis också sommarbefolkningen har efterfrågat.
Efterkrigstidens strukturomvandling inom bl a fisket, kommunikationssektorn och förändringar inom jord- och skogsbruket har lett till att en rad skärgårdsföretag har lagts ned.
Samtidigt har på senare år nya verksamhetsformer för skärgårdsföretagen utvecklats. Det gäller såväl i de traditionella näringarna som i helt nya branscher. Skärgårdens uppenbara lägesnackdelar håller på sina håll att förbytas till påtagliga lägesfördelar. Nyetableringen av företag i Skärgården möjliggörs inte minst av den nya informationstekniken.
Att understödja denna utveckling, och samtidigt finna nya former för att utveckla de traditionella näringarna, är helt avgörande för Skärgårdens utveckling. Särskilt viktigt är det att främja sysselsättningen för kvinnor.
I första hand bör de näringar stimuleras som kan dra nytta av Skärgårdens lägesfördelar, d v s företag som på olika sätt kan vinna fördelar av att de är lokaliserade på öar utan fast landförbindelse. Dessa företag försöker direkt eller indirekt utnyttja det unika i Skärgården. Det gäller näringar som är inriktade på att producera, förädla eller på annat sätt ta tillvara de natur- och kulturmiljötillgångar som Skärgården erbjuder.
Utvecklings- och förändringsbara näringar finns inom traditionella skärgårdsnäringar som fiske, jord- och skogsbruk samt turism. Informationsteknologin öppnar dessutom nya möjligheter till att företag och arbetstillfällen kan etableras i en unik verksamhets- och boendemiljö. Den strategiska inriktningen bör vara att förstärka, utnyttja och vårda Skärgårdens lägesfördelar.
Spännvidden på möjliga näringar och verksamheter i Skärgården är mycket stor och kan därför inte preciseras närmare. Helt nya verksamheter kan säkert dra nytta av Skärgårdens fördelar och bör därför stödjas, förutsatt att deras verksamhet inte leder till skadliga biverkningar på miljön.
Inte minst bör människor som på ett eller annat sätt har anknytning till Skärgården stimuleras att etablera sig i Skärgården. Den strategiska inriktningen för dessa opreciserade övriga näringar är att minska eller undanröja lägesnackdelarna och att stärka konkurrenskraften genom varierande stödåtgärder.
Syfte
Att bidra till utvecklingen av ett konkurrenskraftigt och uthålligt näringsliv som leder till ökad sysselsättning i framför allt den privata sektorn. Konkurrenskraftiga och uthålliga företag är grunden till att människor kan bo och verka i Skärgården. Programmet skall stimulera de befintliga företagens utvecklingsförmåga och skapa förutsättningar för etablering av nya.
Bakgrund
Eftersom skärgårdsområdena har mycket varierande förutsättningar är det av yttersta vikt att anpassa åtgärderna till den utvecklingspotential som finns i olika typer av skärgårdar. De befintliga företagen utgör stommen i Skärgårdens arbetsmarknad, främst i de glesbefolkade, ej tätortsnära skärgårdar där pendling till större arbetsmarknader sällan förekommer. Dessa företag har ofta långa traditioner med verksamma personer som har en hög yrkeskompetens med allsidig kunnighet.
För att sysselsättningen skall kunna bibehållas och öka i Skärgården krävs fler arbetstillfällen inom den privata sektorn. Den offentliga sektorn kommer under överskådlig tid att krympa och inte generera några nya arbetstillfällen. Detta ställer småföretagens villkor i fokus, där uppmärksamhet bör ägnas även åt det växande intresset för företagande i kooperativ form.
Nytänkande, ny teknologi, modern informationsteknik och nya kunskaper ger goda förutsättningar för företagsetableringar.
Syfte
Syftet är att stabilisera, stärka och utveckla småföretagens konkurrenskraft och stimulera nyföretagandet.
Innehåll
Innehåll
| Finansiering | MECU | % |
| Beräknad totalkostnad | 4,86 | 100 |
| Privat finansiering | 1,39 | 29 |
| Offentlig finansiering | 3,47 | 71 |
| varav EU:s andel (30%) | 1,04 | 21 från ERDF |
| Nationell | 2,43 | 50 |
Stödmottagare:
Länsstyrelsen, kommuner, företag, företagsföreningar och branschorganisationer
Förväntade effekter
Bakgrund
Inom hela området har de areella näringarna stor betydelse för sysselsättning och försörjning. Dessutom bidrar de till att forma samhällen och miljöer som gör Skärgården uppskattad ur rekreationssynpunkt.
De areella näringarna behöver utvecklas då de idag har en vikande lönsamhet. Förbättrad lönsamhet och sysselsättning kan uppnås genom att utveckla nya och kompletterande verksamheter.
Mekaniseringen i skogsbruket är låg, följdaktigt sköts en stor del av skogsarbetet manuellt. Dessutom förädlas skogen endast i liten omfattning i skärgården. En höjd förädlingsgrad kan leda till ökad sysselsättning och ett bättre ekonomiskt utbyte.
För att klara de miljökrav som ställs på skogsbruket måste särskilda skötselmodeller för skärgården utvecklas.
Jordbrukets vikande lönsamhet, svårighet med sjötransporter, små volymer etc har medfört att många har lagt ned sin verksamhet. De återstående har i de flesta fall ändrat driftsinriktning från mjölkproduktion till köttdjur eller får. Genom kompletterande och nya verksamheter t ex odling av special grödor, ökad lokal förädling m m kan en förbättrad lönsamhet och sysselsättning uppnås.
Kustvattenområdet är av mycket stor betydelse för fisket. Tillgången till fisk har dock minskat genom åren, främst på grund av övergödning och andra utsläpp i vattnet, som påverkar förutsättningarna för reproduktion av fisk.
När det gäller vattenbruk är förutsättningarna för en ökad fisk- och musselodling goda. Odlingarna är dock i hög grad beroende av god vattenkvalitet. En fortsatt utveckling och samordning av analysmetoder för kontroll av bland annat alggifter behövs. Insatser behövs också för att minimera fiskodlingarnas miljöpåverkan, utveckling av odlingstekniken, vidareförädling som innebär utveckling av regionala kvalitetsprodukter, samt utveckling av odling av nya arter. Dessutom behövs stöd för investeringar i nya produktionsanläggningar.
Syfte
Att utveckla de traditionella näringarna genom att bättre ta tillvara de naturliga resurser som finns i Skärgården. Åtgärderna skall anpassas efter de miljömässiga krav som i dag ställs på jord- och skogsbruk samt fiske och vattenbruk. Inom åtgärden ryms vidareförädling av skogsråvaran i första ledet.
Innehåll
Stödmottagare:
Länsstyrelserna, kommunerna, företag, skogsvårdsstyrelserna och samverkansorganisationer
Bakgrund
Turismen är numera en av huvudnäringarna i Skärgården med betydande tillväxtpotential. Den har bidragit till områdets utveckling. Turist- och besöksnäringens främsta drivkraft är självfallet Skärgårdens unika särdrag.
Turismen är extremt ojämnt fördelad över året. På sommaren blomstrar näringen medan den på vintern i det närmaste är obefintlig. Detta skapar stora problem för de skärgårdsbor som är beroende av turismen då inkomsterna fördelas ytterst ojämnt över året.
Turismen i Skärgården präglas av småföretagardominans med en relativt låg grad av samordning mellan olika företag. I vissa skärgårdsområden, framför allt i Stockholms skärgård, finns dock en icke oväsentlig samordning mellan olika intressenter.
Turismen har otvetydigt bidragit starkt till Skärgårdens utveckling. Det finns vissa motsättningar mellan de bofasta och turisterna, och mellan miljöintresset och friluftsintresset. Dessa motsättningar bör dock kunna överbryggas genom en aktiv skärgårdspolitik som tar hänsyn till olika, delvis motstående intressen.
Syfte
Att medverka till att en utbyggnad och utveckling av turismen som förstärker och ligger i linje med Skärgårdens särart och inte står i konflikt med natur- och kulturmiljövärdena. Särskild prioritet skall ges till projekt som skapar nya nischer och säsongsförlängning, och som gör Skärgården mer känt som turistmål.
Innehåll
Utgångspunkten för åtgärderna är affärsmässighet och professionalism. Åtgärderna skall sträva efter att använda modern teknologi när det är motiverat. Skärgårdens unika kultur, natur och kulturmiljö skall värnas och förstärkas. Åtgärderna skall bygga på lokal förankring och aktiv medverkan från skärgårdens turistföretagare.
Målgrupp
Företagare inom turistnäringen och branschorgan inom besöksnäringarna, skärgårdsföreningar och sammanslutningar, researrangörer, lokala och regionala skärgårdsorgan.
Geografiskt område: Hela skärgårdsområdet.
Tidsperiod: Hela programperioden 1995-1999.
Ansvarigt organ: Beslutsgruppen
| Finansiering | MECU | % |
| Beräknad totalkostnad | 3,29 | 100 |
| Privat finansiering | 0,94 | 29 |
| Offentlig finansiering | 2,35 | 71 |
| varav EU:s andel (30%) | 0,71 | 21 från ERDF |
| Nationell | 1,64 | 50 |
Bakgrund
Skärgårdens kvinnor utgör en stor resurs för näringslivet och vardagslivet i en levande skärgård. I skärgården finns sammantaget fler män än kvinnor, i vissa områden 20-30% fler män. Genom att stödja och stimulera kvinnors utvecklingsmöjligheter i området och ta tillvara och utveckla kvinnornas resurser, kan kvinnorna få en starkare ställning i skärgårdssamhället. På detta sätt kan den onda cirkeln brytas som innebär att kvinnor flyttar från Skärgården. Samtidigt är orsakerna till detta förhållande komplexa och svårbearbetade. Det handlar inte enbart om att det är svårt att få abete. Man flyttar också därför att fritids- och kulturutbudet upplevs som alltför knapphändigt. Kvinnors hela livssammanhang måste på olika sätt förbättras.
För att kvinnor skall kunna klara av den praktiska vardagen i Skärgården behöver många en ökad teknisk kunskap. Kvinnor i området bör även ha möjlighet till yrkesutbildning, och inte enbart vara hänvisade till traditionellt kvinnliga yrken.
En likvärdig situation gäller för ungdomarna i skärgården. För att ungdomar skall välja att bo i skärgården krävs attraktiva boendemiljöer, arbete samt möjlighet till delaktighet i samhällsutvecklingen.
Syfte
Innehåll
| Finansiering | MECU | % |
| Beräknad totalkostnad | 1,92 | 100 |
| Privat finansiering | 0,39 | 20 |
| Offentlig finansiering | 1,53 | 80 |
| varav EU:s andel (30%) | 0,46 | 24 från ESF |
| Nationell | 1,07 | 56 |
Stödmottagare:
ALMI, länsstyrelser, länsarbetsnämnder, kommuner och studieförbund, föreningar, utvecklingsgrupper och liknande organisationer.
* Sysselsättningseffekter skall redovisas på programnivå och kön enligt följande: