1.5 Sammanfattning - slutsatser

Det som skiljer Skärgården från andra områden är närheten till och beroendet av vattnet. Att leva på en ö präglar människors vardag på ett alldeles särskilt sätt. Den övergripande frågan för denna utvecklingsplan är hur skärgårdsbornas levnadsvillkor skall kunna förbättras och förändras, utan att för den skull det unika i och med Skärgården går förlorat.

Den socioekonomiska analysen ger följande sammanfattande bild av förutsättningarna.

1.5.1 Styrkor

Natur och kultur

I Skärgården finns unika natur- och kulturvärden. Det är naturen som historiskt sett mest har bidragit till områdets ekonomiska styrka. Det är också naturen och miljön som i dag gör området så intressant och betydande som rekreations- och besöksområde. Skärgården är i ett europeiskt perspektiv ett enastående område med utomordentligt höga kvaliteter vad gäller natur, kulturmiljöer och friluftsliv.

Boendemiljö

Skärgården erbjuder boendemiljöer där närheten till naturen kan innebära en livskvalitet av stora mått.

Skärgårdsborna

Genom Skärgårdens naturliga utsatthet och isolering har det under århundradena utvecklats kulturella mönster som lever kvar in i våra dagar. Självförsörjningsgraden är hög i Skärgården, och öborna har för vana att ta itu med sina egna problem. Den kulturella identiteten är påtagligt hög i Skärgården, och det lokala engagemanget för den egna hembygden är starkt.

Näringsliv

Arbetskraften i Skärgården är mångkunnig och har utvecklat ett brett kunnande i de traditionella näringarna. En genuin småföretagarkultur finns som har djupa rötter långt tillbaka i tiden.

1.5.2 Svagheter

Infrastukturen

Genom Skärgårdens perifera läge är infrastrukturen eftersatt på många öar. Det gäller transporter, privata servicefunktioner, bostäder, VA och offentlig service t ex barnomsorg och skolor. Arbetsmarknaden

Skärgården har för få arbetsplatser för kvinnor och ungdomar. Samtidigt minskar de areella näringarnas betydelse; d v s de näringar som traditionellt har utgjort männens yrkesmässiga bas.

Utbildningsnivån

De sysselsatta har en låg formell utbildningsnivå. Traditioner och ett litet behov av högutbildad arbetskraft samt dåligt utbud på högre utbildning begränsar yrkesvalet för skärgårdsbefolkningen.

Kort turistsäsong

Den intensiva men korta turistsäsongen gör Skärgården sårbar. Inkomsterna fördelas ojämnt över året och det är svårt för serviceinrättningar att ha öppet året runt, vilket medför svårigheter för den bofasta befolkningen.

1.5.3 Möjligheter

Kvinnor

Skärgårdens kvinnor utgör en betydande resurs som inte har tagits tillvara i tillräcklig utsträckning. Kvinnornas ställning i skärgårdssamhället kan och måste stärkas.

Småföretag

Den nödvändiga sysselsättningsökningen bör kunna komma till stånd i de många befintliga småföretag som finns i Skärgården och genom nystartade företag. Jordmånen för detta är också god i det faktum att småföretagartraditionen är betydande.

Informationsteknologi (IT)

Genom informationsteknologin kan avstånd överbryggas. Nya arbetsställen kan uppkomma på öar som tidigare var ytterst isolerade.

Turismen

Visserligen har turismen ökat kraftigt de senaste decennierna, men alltjämt finns goda förutsättningar för en expansion; framför allt kvalitativt sett. Produktutvecklingen inom turistnäringen är än så länge i sin linda.

De traditionella skärgårdsnäringarna

En ökad insikt om de traditionella skärgårdsnäringarnas betydelse borde kunna innebära ett uppsving för det småskaliga fisket, det miljöanpassade jordbruket och det genuina hantverket. Positiva synnergieffekter mellan dessa näringar, natur- och miljövården samt turismen borde kunna uppnås.

Kompetensutveckling

Skärgårdens perifera läge gör att olika former av distansarbete borde kunna utnyttjas i större skala för att höja skärgårdsbefolkningens formella kompetensnivå. Ett ökat utbyte mellan det lokala näringslivet och högskolor är önskvärt.

Lokal mobilisering

Den starka lokala identiteten och stoltheten över den egna hembygden bland skärgårdsbefolkningen är av avgörande betydelse för den regionala utvecklingen. Så länge denna identitet består och kan stärkas, kan området utvecklas.

1.5.4 Hot

Utglesning

Skärgårdsbefolkningens medelålder är hög. Samtidigt flyttar många kvinnor och ungdomar till fastlandet då det inte finns några jobb att få på öarna. Detta utgör på sikt det allvarligaste hotet mot Skärgårdens framtid. En sådan urbaniseringsprocess gör Skärgården ännu glesare. Störst risk löper lands- och glesbygdsskärgården, men även de urbana öarna är i riskzonen då många ungdomar flyttar till fastlandet när de efter avslutad skolgång inte kan få arbete på sin hemö.

Offentliga sektorn

Den offentliga sektorns svaga finanser medför ofrånkomliga neddragningar i den offentliga servicen. Framför allt är det de glest befolkade delarna med svagt befolkningsunderlag som riskerar att drabbas hårt. Skärgården är ytterst sårbar för sådana neddragningar i skolor, sjukvård samt barn- och äldreomsorg. Effekten blir dessutom extra kännbar för Skärgården eftersom många - inte minst kvinnor - arbetar i dessa verksamheter.

Miljöförstörelse

Skärgården är starkt påverkad av luftföroreningar som försurar mark och vatten. Det finns därtill en tydlig påverkan genom havsströmmarna som för närsalter och andra föroreningar till kustområdet. På Västkusten har den internationella båttrafiken och oljeutvinningen i Nordsjön också en negativ påverkan genom nedskräpning av stränderna. Färjetrafiken i Stockholms skärgård utgör en ständig miljöbelastning på stränderna.