Under förmiddagen beskrevs goda exempel på fungerande projekt, kooperativa lösningar samt inom vilka områden det finns pengar kvar att söka.

På eftermiddagen diskuterades erfarenheter av hittillsvarande programperiod samt nya projektidéer.

Beslutsgruppens ordförande Pär Nuder inledde dagen med att ursäkta konferensens placering; mitt inne i stenigaste delarna av centrala Stockholm.

- En skärgårdskonferens borde rimligen förläggas till skärgården som den förra konferensen i maj 1995 vilken var upptakten till Mål 5b Skärgården.

Pär Nuder tillade att Mål 5b Skärgården riktar sig till den svenska skärgårdens öar med bofast befolkning och utan permanent förbindelse med fastlandet, cirka 300 öar. Resultatet, av bland annat konferensen -95, blev ett avtal mellan regeringen och EU-kommissionen i form av programmet Mål 5b Skärgården som i sin tur utmynnade i ett antal konkreta projekt.

Nu, när halva projekttiden har gått, är bara 19 av de avsatta 60 miljoner kronorna använda.

- Idag har vi nått halvvägs av projekttiden och det är dags att utvärdera, ta fram goda exempel, dela erfarenheter med varandra och starta nya projekt. Vi är politiker, tjänstemän, öbor, föreningsmänniskor som är här idag, vilket är en god och lovande mix för en kreativ dag.

Det viktigaste som Mål 5b Skärgården hittills har gjort, anser Pär Nuder, är att ha identifierat en målgrupp samt satt skärgården på kartan. 17 län, 54 kommuner och totalt 30 000 människor runt om i landet berörs av Mål 5b Skärgården. 20 000 personer av ovan nämnda grupp bor i Göteborgs skärgård.

Pengarna har hittills fördelats jämt mellan regionerna och inte i proportion till befolkningen. En av orsakerna till detta kan vara att informationen inte når fram till öborna utanför storstäderna. Pär Nuder poängterade därför vikten av att sprida information om Mål 5b Skärgården. Ett sätt är via Mål 5b Skärgårdens hemsida (www.5b-skargarden.org).

Hittills har 72 projekt beviljats stöd. I början var det många påbörjade och till och med avslutade projekt som fick pengar. Nu efterlyses nya projekt.

ETT: Utveckling av arbete och näringsliv.

1.1. Företagsutveckling i skärgården, 1.2. Främja de traditionella näringarna i skärgården med hänsyn till miljö-, natur- och kulturvärden, 1.3. Turism, 1.4. Förbättrade villkor för kvinnor och ungdomar.

TVÅ: Natur och kulturmiljö

2.1. Bevara och restaurera natur- och kulturmiljöer.

TRE: Överbrygga avstånd genom modern infrastruktur

3.1. Informationsteknik, 3.2. Service- och transportförsörjning, 3.3. Kompetensutveckling, distansutbildning och forskning.

FYRA: Lokal mobilisering

4.1.Stärk kulturen och den lokala identiteten i skärgården.

I stolpdiagram visade Pär Nuder hur mycket pengar som använts inom varje åtgärdsområde. Stora summor finns kvar under flertalet punkter. Minst resurser hade utnyttjats under punkterna 1.2 ; Främja de traditionella näringarna i skärgården samt 1.4 ; Förbättrade villkor för kvinnor och ungdomar.

Den enda av punkterna där pengarna nästan är slut är punkten 4.1; Stärk kulturen och den lokala identiteten.

Syftet med Mål 5b Skärgården är framför allt att skapa arbetstillfällen genom att utveckla nyföretagande och de redan befintliga småföretagen i skärgården.

Pär Nuder visade hur organisationen är uppbyggd med en övervakningskommitté, en beslutsgrupp samt sex regionala referensgrupper.

Jan Erik Sundberg avlöste Pär Nuder på scen med en presentation av Skärgårdssmak, ett Interreg II A projekt som berör Stockholms-, Sörmlands, Upplands, Ålands och sydvästra Finlands skärgårdar.

Projektet handlar om bra krogar. I september -96 fick 19 krogar stöd via Skärgårdssmak och året därpå 20 krogar. Sedan starten -96 har endast tre krogar lämnat projektet.

Projektets politiska mål är att det ska ge effekter åt många. För att projektet ska ge något måste det vara attraktivt, det ska ge fördelar att vara med.

Projektets mål är att driva Europas bästa kustkök år 2003. Några av de högst rankade krogarna i Norden ska ligga i skärgården. Krogarna ska vara ett sätt att profilera skärgården, de ska lyfta fram råvaror och hantverk och skapa nya arbetstillfällen.

För att nå målet ska man bygga ett varumärke, lyfta fram det tydliga. Människor som besökt skärgården ska känna igen logon med vågen och koppla den till god mat.

Projektet vilar på tanken att besökare i skärgården värderar matupplevelsen högre än vädret, baden och naturen.

- Det är smakupplevelsen som etsar sig fast och gör att människor kommer tillbaka nästa semester också, sade Sundberg.

Krogen är navet i projektet och ska vara ett showroom. Leverantörernas namn ska synas i menyn, hantverk skapar en genuin miljö och krogen ska också ha försäljning av produkter och hantverk.

Krogarna i Skärgårdssmak går in för att använda lokala produkter för att minska transportavstånd, även när det gäller mindre mängder.

Jan Erik Sundberg poängterade också att trender ger draghjälp.

- Media älskar mat. Bland Europas bästa kustkök finns redan Oaxen som kom på åttonde plats bland Sveriges 199 bästa bord i tidningen Gourmets rankning förra året. Restaurang l'Éscal var en av tio restauranger som rekommenderades av Eurocard för dem som skulle besöka Finland. Även Grinda värdshus nämndes av Gourmet men eftersom Grinda bara har öppet säsongsvis blev det inte rankat utan bara omnämnt, berättade Sundberg.

Krogarna som är med i Skärgårdssmak får inga kontanter. De får kunskap, stimulans och inspiration genom seminarier och nya kontakter. Ett faddersystem är under uppbyggnad där Sveriges och Finlands bästa krögare blir faddrar åt Skärgårdssmaks krogar.

Hittills har projektet kostat fyra miljoner kronor.

- Vi hoppas på parallellprojekt, att producenter lär sig tänka mer i smak per hektar och inte som nu oftast är fallet enbart i ton per hektar.

Sedan projektets start i september -96 har 30 nya arbetsplatser skapats och omsättningen ökat med 30 procent.

Att lansera ett varumärke tar tid.

- Det viktiga är att hålla fast vid den ursprungliga projektidén och inte försöka göra om den för att det ska gå fortare, vilket kan vara lockande när ett projekt är framgångsrikt. Den här typen av projekt tar tid och måste så få göra, sade Jan Erik Sundberg.

Efter en kort paus fortsatte Bo Blideman, KUR, Kooperativ Utveckling i Roslagen, att tala om kooperativ. Som inledande exempel tog Blideman Tjockö där öns post och butik hotades av nedläggning -92. Några öbor startade ett kooperativ och på ett halvår hade de bildat både post och butik. Butiken ger idag bättre service både till dem själva och till sjöfartsturismen än tidigare.

Bo Blideman talade om den sociala ekonomin. Med en social ekonomi menar Blideman den ekonomi som växer ur människors behov. Medan den offentliga sektorn och den privata sektorns arbetstillfällen minskar ökar de inom den sociala ekonomin, enligt Bo Blideman. I den sociala ekonomin är det inte bara vinsten som styr och den sociala ekonomin har ett demokratiskt styre. Ett exempel på social ekonomi är kooperativa företag.

I skärgården finns behov av att utveckla kommersiell och offentlig service, skapa fler jobb samt bättre kommunikationer. Detta går att möta på flera sätt menar Blideman. Det gäller att välja mellan vanmakt och egenmakt. Kooperativ är ett sätt att förverkliga egenmakt. Kooperativ är inte ett mål i sig, utan ett medel för att tillfredsställa behov.

Blideman tror att skärgårdens framtid kommer att bestå mer och mer av självstyrande grupper i olika nätverk.

Kooperativ som betyder samverkan kan se ut på olika vis. Det kan vara ett gemensamt företag som exemplet på Tjockö eller flera företag i samverkan med varandra. Den vanligaste företagsformen för kooperativ är Ekonomisk förening som är en egen juridisk person. En insats krävs men det finns inga minimikrav på hur stor insatsen ska vara. Föreningen ska ha minst tre medlemmar och varje medlem har en röst.

Strax före lunch talade näringsminister Anders Sundström om regionalpolitiken i allmänhet. Sundström tycker att skärgårdsprogrammet är viktigt. Även om många av öarna som berörs av Mål 5b Skärgården hör till Stockholms eller Göteborgs län så hör de ändå till de regionalpolitiska områdena beroende på restiden.

- Det tar ungefär lika lång tid att resa från vissa öar i Stockholms skärgård in till city som det tar för mig att resa från Piteå ner till Stockholm, sade näringsministern.

Sundström talade om att EU:s strukturfonder, som bland annat delfinansierar Mål 5b Skärgården, ger regionalpolitiken en ny dimension. En ny struktur håller på att växa fram med makten placerad ute i verksamheten.

- Och varför ska vi ha en regionalpolitik är det många som frågar sig. När det råder befolkningsminskning i stora delar av landet, bostäder rivs, skolor, ålderdomshem etc läggs ner. Det är oerhört stora kapitalförluster.

Sundström svarade själv genom att säga att det gäller för ett litet land som Sverige att ta till vara på våra tillgångar och att det i Sverige finns få motsättningar mellan storstad och landsbygd. Sundström menar att det är fel att tro att storstadsmänniskor och landsbygdens människor inte förstår varandra.

- Det råder samma problem i Pajala som i Stockholms förorter. Alltså ska man satsa på dessa områden på liknande sätt.

Efter lunch diskuterades erfarenheter, problem, idéer i smågrupper som sedan redovisade sina samtal för varandra.

Märit Friberg och Inger Leek Carlsson presenterade gruppen 1:2; Hur man ska främja de traditionella näringarna i skärgården med hänsyn till miljö-, natur- och kulturvärden.

Traditionella näringar på öarna har varit fiske, jord- och skogsbruk. Mål 5b Skärgårdens bidragsmöjlighet har knappt utnyttjats inom dessa områden, vilket gruppen tror beror på att vissa kriterier för jordbruk och fiske är så gott som omöjliga att uppfylla.

Strandsskyddsbestämmelser och lokala byggregler är i vissa fall hinder för företagsutveckling.

Förutom problem med den offentliga finansieringen och den växande byråkratin diskuterades också svårigheterna att hantera den växande sälstammen som bidrar till att fiskarna gör allt större förluster.

Gruppen anser att en bättre och mer lättillgänglig information behövs. Ett utvidgat samarbete mellan myndigheter skulle ge effektivare resursutnyttjande eftersom flera bidrag utgår till samma geografiska område. Lokalt stöd och tidig support för projektidéer, samt stöd under hela projekttiden bör finnas. Lokala samordnare kan vara en lösning.

Marknadsföringen behöver utvidgas via lokal press, daglig information på Internet och genom intresseföreningar.

Entreprenörskap måste utvecklas genom information från Mål 5b Skärgården-kunniga. Man anser vidare att den kooperativa idén är intressant som företagsform.

Ett konkret förslag är att omvandla stöd 1.2. till 3.2; Service- och transportförsörjning. Och en projektidé som kom upp är att samordna och ta hand om hela distributionskedjan för spannmålsförädling, gårdsmejerier, mobila slakterier, ålprojekt och vattenbruk.

För att få igång tankar och idéer vill man ha mer erfarenhetsutbyte där goda exempel på projekt visas fram samt hitta eldsjälarna som inte räds byråkratin.

Från problem till möjligheter. Så såg även diskussionerna ut hos grupp 1.4; Förbättrade villkor för kvinnor och ungdomar, som presenterades av Margit Viklund och Berit Adolfsson.

Problem att få nationella medel till projekten, byråkratin med att söka dem och bristen på grundtrygghet när man startar eget, var några av de svårigheter som diskuterades.

Projekt och den kraft som finns hos öbor om möjlighet ges, beskrevs.

Gruppen talade om vikten av att behålla infrastruktur, bostäder, samlingslokaler, kultur- och fritidsaktiviteter för att befolkningen ska stanna och också öka på öarna. Man menar att en lokal för bordtennis, gymnastik, teater, cirklar, möten och café kan vara avgörande för om kvinnor och ungdomar ska bli kvar.

Viktigt är också att det satsas på IT-teknik för att distansutbildning ska kunna bli möjlig och i sin tur skapa nya arbetstillfällen.

Gruppen 3.1; Informationsteknik, presenterades av Hans Taremark och Gerthie Olsson.

Även denna grupp betonade vikten av att infrastrukturen byggs ut. Bengt-Erik Eriksson från Telia informerade om ISDN Duo(Internationell Standard Duo för överföring av Digital information). ISDN Duo är ett system med två ledningar, en analog och en digital, i en och samma linje (alltså behövs bara ett jack). Systemet, som ger dubbel fart på nätet, är kopplat till telenätet och har som målsättning att vara lika dyrt varifrån man än ringer. Arbete pågår med att bygga ut systemet till framför allt skolor och småindustrier i glesbygden. Idag finns 38 olika aktörer på marknaden, vilka det är viktigt att samordna för att inte riskera att dubbla nät byggs.

Samgående kan minska kostnaderna för användarna. Gruppen talade om vikten av att informera skärgårdsborna om detta. Som gott exempel togs projektet "IT i butik" med bl.a. Arholma lanthandel. Där kommer öborna, genom att använda tekniken, att kunna få samma service som i stan av t.ex. post, bank, ATG.

Rent allmänt upplever man att systemet med att få EU-bidrag är krångligt, bland annat på grund av att pengarna betalas ut i efterhand. Ett förslag från gruppen är att skapa andra förutsättningar till nästa period, att pröva andra möjligheter mot övervakningskommittén.

Ett annat förslag som kom fram är att bilda en projektgrupp som kan se över hur man bygger ut ISDN Duo i skärgården. En annan idé är att utveckla projekt tillsammans med landsting, kommun, skolor, distriktsköterska och polis.

Rune Backlund och Sven Düring redogjorde för resultatet av grupp 3.3; Kompetensutveckling, distansutbildning och forskning.

Hittills har bara två projekt, Kosters skola och Boköprojektet, beviljats stöd. Kosters skola motverkar lägesnackdelar med hjälp av IT och använder närmiljön i undervisningen. Boköprojektet handlar om att bygga upp en bildningsverksamhet om både skärgårdens natur- och kulturmiljöer. Projektet ger utbildningar i data, marknadsföring och ekonomi.

Samtalen handlade delvis om svårigheter med att avgränsa vad som är kommunens ansvar för ungdomsskola och vad som kan ligga till grund för EU-medfinansiering.

Problem är också att motiveringen till att söka utbildning är låg hos många skärgårdsbor.

Så småningom övergick diskussionen till att bli mer konstruktiv. Personer som kan fungera som animatörer och informatörer efterfrågas. Resurspersoner som skärgårdsutvecklare inom Leaderprojektet på Västkusten och "Turbo-Berit" i projektet Skärgårdskraft, Stockholms skärgård, behövs.

Lokala "brainstormingsmöten" och att någon Mål 5b Skärgården-kunnig informerar vid köksbordet, är en annan idé för att komma vidare.

Gruppen diskuterade också det stora utbildningsbehov som har vuxit fram inom sjöfarts- och vårdyrken på grund av höjda utbildningskrav. Dessa utbildningar hör idag till högskolorna och kräver treårig gymnasieutbildning. Äldre tvååriga gymnasieutbildningar ger ej behörighet. Det finns alltså stora behov av komplettering av ämnen på gymnasienivå, vilket inte minst har visat sig vid de sjöfartsutbildningar som har startats i Donsö och i Skärhamn. Studieförbunden och Kunskapslyftet kan bli lämpliga medaktörer.

Diskussionen kretsade även kring möjligheterna att organisera en nationell eller regional distansutbildning inriktad på skärgårdarnas behov. Hur fungerar distansundervisning? Går det att skapa en social närhet till studiekamrater via IT? Vilka erfarenheter finns från andra ö-program i EU, såsom program riktade till "perifera öar" runt Skottland och Irland, där man har längre erfarenhet än i Sverige?

Dagen avrundades av Margit Viklund, vice ordförande i Beslutsgruppen. Viklund uppmanade alla att åka hem och jobba vidare och sade att EU och EU-stöd är det bästa som hänt skärgården. Själv har Margit Viklund levt 33 år på en ö och under dessa 33 år har det aldrig satsats så mycket pengar på skärgården, varken från kommunen eller från någon annan instans, som det gör nu via EU-stöd.

- Det är något mycket positivt som händer och vi behöver många nya projekt under -98 och -99, avslutade Margit Viklund.

Konferensen arrangerades av huvudsekreterariatet på uppdrag av Beslutsgruppen för Mål 5b Skärgården.